Argument mot nedläggning
av Asperöskolan
Asperöskolan är inte ny, den har funnits sedan 1882. Den har fungerat under många år och med rätt förutsättningar kommer den att göra det även i framtiden. Att lägga ner en skola baserat på oro för något som det inte finns belägg för, känns inte bara ogenomtänkt utan som en falsk förespegling.
Utbildningskvaliteten är i dagsläget hög, vilket bl.a. visar sig i de nationella proven där Asperöeleverna har bättre resultat än rikssnittet. Att det skulle bli bättre chanser för god utbildningskvalitet med en större skolenhet finns det inga tydliga argument för. Tvärtom, att stänga skolan kommer för Asperöskolans nuvarande och framtida elever snarare leda till lägre kvalitet. Och finns utbildningskvaliteten ens om barnen inte kan ta till sig den? Med 12 timmars hemifråntid och 12 timmars sömn, blir det ingen tid över till varken fritidsaktiviteter, läxor, umgänge med vänner eller familj.
I de fall förvaltningen faktiskt har kunnat visa på vilka styrsignaler de tittat på, verkar det vara data vald för att stötta ett på förhand bestämt slutmål. Man pekar på ett minskat elevunderlag framöver, men den statistik som har använts är inte representativ för Asperö. Det hänvisas till exempel till ett sviktande befolkningsunderlag, vilket inte stämmer med verkligheten.
Kommande hösttermin minskar elevunderlag på Asperö något, från den högsta nivån någonsin, för att återigen öka ht25. Det har inte funnits någon korrelation mellan Asperös utveckling och snittet för södra skärgården de sista tio åren. Och all statistik visar på att Asperö är den ö i skärgården där nyinflyttade ökar mest. Barn i skolåldern har ökat på Asperö de senaste åren och ökningen beror i huvudsak på att barn har flyttat till Asperö. Det sker ingen tydlig nedgång av antalet barn som kommer att vara i skolålder de kommande åren. Detta gäller även om man inte antar någon inflyttning alls.
I ena vågskålen: en enhetsförändring som innebär omvälvande konsekvenser för barnen. I motsatt vågskål: en förhoppning om ökat kollegialt lärande. Frågan är vad som bör väga tyngst? Vi tror att man kan få bägge delar. Förbättra genom strategiskt ledarskap istället för att lägga ner verksamheten och låta våra barn tillbringa nästan hela sin vakna tid hemifrån.
För att kollegialt lärande ska gå från en trivselfaktor för lärarna till en kvalitetshöjande faktor i utbildningen, krävs ett strukturerat arbete som organiseras av skolledningen. Ingenstans i Skolverkets material om ämnet nämns någonting om vikten av att dagligen befinna sig i samma lokaler för att utföra detta kvalitetsarbete. Kollegialt lärande kräver metoder och systematik i organisationen, inte en gemensam byggnad.
Det är riktigt och viktigt att barnen får god tillgång till den lagstadgade elevhälsan. Men om personalen inom elevhälsan inte skall utökas och elevantalet är detsamma - är det då inte bara personalens restid som tjänas in? Det är rimligtvis enklare att förflytta en vuxen person mellan öarna än att låta 20–30 barn pendla, varje dag.
Svårighet att hitta vikarier till skärgården uppges av förvaltningen som en av orsakerna till att man föreslår att stänga Asperöskolan. Trots att problematiken med vikarier uppges vara stor har skolan, mellan 2020 och 2022, inte en enda gång ansökt om vikarier från förvaltningens vikariepool. Under 2023 ansöktes om 280 timmar varav 270 timmar beviljades.
Vad indikerar att det är svårare att få vikarier till Asperöskolan i större utsträckning än till andra skolor i Göteborg? Och vad skulle i så fall indikera att det är lättare att få vikarier till Brännöskolan där både båtresan och gångvägen från färjeläget till skolan är längre och med sämre turtäthet? I en sammanslagning av skolorna ska vikarier lösas genom omfördelning av befintlig personal. Det ger färre behörig personal per barn och en ökad arbetsbelastning för personalen.
Förvaltningen lyfter också en oro om att det kan bli svårt att rekrytera behörig personal i framtiden, ett problem som skolverket m.fl. beskriver som stort över hela landet. På Asperöskolan arbetar i dagsläget bland andra 2 behöriga och erfarna lärare, där den ena varit anställd på skolan sedan 2013 och som klasslärare på heltid sedan 2016. Senast en Lärartjänst F-3 var utannonserad var 22-04-25 och söktes då av 10 behöriga lärare. Tjänsten blev tillsatt i processen.
En sammanslagning av två mindre skolor kan te sig som en helt rimlig lösning om det handlar om två skolor på fastlandet. Men Asperöskolan ligger inte på fastlandet. Att Brännö ligger nära fågelvägen betyder inte att resvägen är enkel.
De geografiska förutsättningarna och färjans tidtabeller gör att barnens tid hemifrån riskerar att förlängas från strax under 9 timmar/dag till upp emot 12 timmar/dag. Resan på upp till 2,7 km skall göras även när det stormar och regnar, på smala vägar utan trottoarer och där motortrafiken periodvis är intensiv pga. alla byggnationer. En stressig morgon eller när ett barn tröttnar på att gå, kan resultatet bli en missad färja och en väntetid på nästa i upp till en timma.
Förvaltningen säger sig måna om barnens chanser att umgås med jämnåriga, genom fler kompisar i klassen. Men med 60-timmarsveckor blir barnen av med ett fritt, givande och socialt sammanhang efter skolan. Mindre barn har dessutom begränsat behov av många sociala kontakter och de flesta större barn har idag regelbundna fritidsaktiviteter, både i skärgården och på fastlandet.
Enligt de siffror vi fått ifrån grundskoleförvaltningen har Asperö gått plus de senaste tre åren. Förvaltningen säger; ekonomi ger kvalitet. Vi undrar då om att öka kvalitén på plats är en missad möjlighet?
Ingenting har lagts fram som tyder på att föreslagen åtgärd blir en betydande besparing. Att lägga ner skolan skulle inte leda till en förbättrad ekonomisk situation för grundskolan. Om man dessutom väger in förskolan som delar lokaler med skolan, vilket både förvaltningen och nämnden är ålagda att göra, så kommer kalkylen att bli betydligt sämre efter en eventuell nedläggning. Ur stadens perspektiv går det inte att utesluta en kostnadsökning istället. Att man dessutom bortser från sitt uppdrag att ta hänsyn till ett hela staden-perspektiv skapar en risk för ett rejält tapp både vad gäller skolpeng och skatteunderlag.
I realiteten kommer huvuddelen av Asperöbarnen inte att kunna gå på Brännöskolan av logistiska skäl, utan tvingas söka sig till skolor och friskolor på fastlandet. Därför bör uträkningar som bygger på en sammanslagning också väga in att ett antal barn kanske tvingas flytta till en friskola. Något som man i sin egen budget för 2024 beskriver som en av de största orsakerna till en pressad ekonomisk situation.
Det är rimligt att Asperö ska lyda under samma regelverk som alla andra. Men i utredningen skrivs det om en likvärdig skola, inte en likformig. Och det ges utrymme för alternativa lösningar i de fall principerna inte är tillämpbara, till exempel på grund av geografiska förutsättningar. Att följa en princip bör inte få högre prioritet än att uppnå de mål som principen är avsedd att främja.
I utredningen om en eventuell nedläggning av Asperöskolan lutar sig förvaltningen tungt mot den riktning och de principer som antagits i den s.k Skolenhetsutredningen. Att delvis följa en princip är ingen garanti för en förbättring. Effekten av principerna är beskriven utifrån ett minimivärde. Att göra små steg i principens riktning utan att uppnå minimivärdet innebär stora risker för oönskade konsekvenser. Rutinerna beskriver även att varje beslut om en enhetsförändring ska beredas i nämnden i god tid, mer än ett år i förväg, för att säkerställa att principerna inte tillämpas blint eller forcerat.
I samma utredning slogs också fast att det finns undantag där principerna inte kan tillämpas, tex med hänsyn till geografiskt läge. Asperöskolan är ett sådant undantag. Om vi ska fortsätta att hänvisa till dessa principer som någon form av sanning kan vi också gå tillbaka och titta på vilka fakta som ligger till grund för principerna. Utredningen pekar på att stora skolenheter är att föredra jämfört små skolenheter. Det finns ingen forskning som stödjer detta, däremot finns det forskning som stödjer det motsatta. Forskningen är tydlig i att mindre skolor presterar bättre, framför allt i de lägre årskurserna. Om vi ska tro på utredningen är den föreslagna förändringen i det närmaste garanterad att leda till en sämre kvalitet. Det är också tydligt att en enhetsförändring inte ska drivas igenom enligt en forcerad tidslinje.
Skolenhetsutredningen står det tydligt att en enhetsförändring inte ska drivas igenom enligt en forcerad tidslinje. Vidare står det: ”Framgångsrika skolor präglas av en påtaglig stabilitet medan icke framgångsrika skolor präglas av förändringar och ryckighet [...]. De riktlinjer som tagits fram har därför mot dessa erfarenheter så långt som möjligt försökt undvika snabba och omvälvande förändringar.”
Kan en utredning som initierats med så kort varsel haft möjlighet att ta hänsyn till alla aspekter som påverkar ett beslut om nedläggning av Asperöskolan? Den 8 februari togs ärendet upp första gången och den 26 mars ska beslut fattas i nämnden. Har en oberoende utredning tagit in alla perspektiv; barnperspektivet, föräldraperspektivet och inte minst vilka konsekvenser det får för Södra Skärgården? Har alla andra berörda nämnder fått möjlighet att yttra sig, t.ex. förskolenämnden och stadsbyggnadsnämnden?
En oberoende utredning hade haft frågeställningen ”Hur ser förutsättningarna för en skola på Asperö ut i framtiden?” Den hade också varit tydlig med vilka parter som lämnar underlag och på vilka premisser, den hade skiljt på direkt berörda och sakkunniga.
Endast ett minimum av samråd har skett och utan möjlighet för närmast berörda att ta del av faktaunderlag och grundläggande information. Att elever och föräldrar från en ”årskull” skulle vara de enda ”berörda” i ett beslut som får konsekvenser för oöverskådlig framtid är inte rimligt och tyder på en bristfällig utredarkompetens. Helt på tvärs med kommunens grundläggande mål väljer förvaltningen också aktivt bort att samråda med andra berörda förvaltningar och nämnder, vilket skapar stora risker för felaktiga slutsatser och ineffektivt resursutnyttjande.